Paris by night
jag skriver detta i saarbrücken sa jag har ä och ö! :D Det känns bra, jag hade hunnit börja tänka bort prickarna i mitt huvud när jag skulle prata, men hur som helst;
I lördags natt kände jag att det inte var nan ide att boka rum pa ett hostel, det var sa fint ute och paris sover aldrig. Även om barerna stänger klockan tva aker folk inte hem utan stannar vid kanten av seine. Mitt huvud sa mig att sa lange jag aldrig ar helt ensam kan inget hemskt hända right?!
Saken ar den att killar i paris ar helt dumma i huvudet. Trots att jag satt med hoodien över huvvet och näsan i en bok kom det fram en 33 arig konstnar och forsokte ragga upp mig. Dom bryr sig inte om att man verkligen inte är intresserad trots att jag klart och tydligt visade min diss genom att säga att jag inte fattade vad han sa och fortsatte läsa.
När jag lämnade min väska pa stationen far man ett kvitto med ett nummer, jag pratade med killen bakom disken. När jag sa att jag skulle vara ute hela natten sa han att jag skulle komma och sova hos honom. Jag gick. Fan man far om man försöker vara trevlig lixom. :(
Om man kollar pa en kille, vilken som hellst, och denna ser det ler dom ett äckligt smugt leende och kommer och sätter sig med en.
Klockan tre var det lugnt kring seine, bara en 150 pers runt den del mellan tva broar som jag satt. Da kommer en jävla italienare och tycker att jag ska komma och äta pizza. Han pratar inte franska eller engelska sa jag ignorerar honom, efter ett tag kommer en ANNAN italienare och sätter sig pa andra sidan. Da packar jag ihop mina saker och gar och sätter mig invid en kille och en tjej som verkar rätt packade men i min alder.
Visar sig att killen är fran sverige, stockholm och att han bor i london och jobbar pa cartoonnetwork. Tjejen var hans flickvän fran boston som ocksa kunde svenska för hon hade bott i finland i ett ar. Nu bodde dom tillsammans i london.
Dom erbjöd att jag kunde fa sova pa golvet i deras hotelrum. Da slapp jag iaf alla idioter. Vi delade en taxi till notre dame, dar dom bodde. Sedan tog vi en öl och snackade skit om paris och citerade almost famous. Sedan gick vi till deras hotel.
Trots att vi var tva tjejer och en kille blev vi uppvaktade av 3 grupper killar pa den korta vagen mellan baren och hotellet. Och inte är dom rädda för att ta i heller lixom. Paris by night är inget jag rekomendera altsa, iaf inte om man är ensam!
hahaha Lol! Så Paris by the night är da place om man är olycklig och singel. Och oddsen liksom. Svensk som jobbar på cartoon network. Din awesome resa blir bara mer och mer awesome!
JAG VILL JOBBA PÅ CARTOON NETWORK FOR FUCKS SAKE. Tog du hans kontaktinfo så jag kan sno den och typ.. jag vet inte.. på något sätt få jobb där genom den :|
Jag fattar ibland inte varför folk är så jävla bittra på att det i Sverige är så sällan som människor snackar med folk de inte känner utan anledning. Jämfört med killarna i Paris tycker jag det är en klar fördel...
OCH FAN TA DINA UPPLEVELSERRRRRR. Du kommer ha roliga grejer att berätta för resten av ditt liv typ! D: jag är inga roliga historier rikare :(
Men jag tror på Magges ide om att när man blir desperat, då äre Paris by night som gäller. Tur det finns en backup-plan.
DET DÄR VAR JAG.. D: