TOKYO #001
Det är svårt att blogga. Varje gång jag öppnar ett nytt inlägg får jag skrivkramp; vad har jag att skriva om? Om två dagar har jag varit i Tokyo i en månad. Det är det längsta jag varit borta hemifrån någonsin! Det känns underligt. Jag trodde det skulle kännas mer sorgligt, jag led av en otrolig hemlängtan som barn och kunde inte vara borta hemifrån längre än en natt och nu sitter jag här på andra sidan jorden i mitt hem på 6.47 kvadratmeter och tycker att det känns helt okej.
Jag är fortfarande förälskad i den här staden och på sättet som den lever upp när solen går ner. Att jag kan gå omkring utan jacka eller vantar trots att det är slutet av januari, och att hur många tåg jag än råkar missa så går nästa om några minuter.
I onsdags blev jag och Iris sjuka som fan och fick turas om att springa på toaletten och kräkas hela natten. För mig blev det inte bättre förräns torsdagsmorgon och det känns fortfarande inte helt okej. Jag gick till skolan idag ändå, vi skulle ha ett prov och eftersom att lärarna inte snackar någon egnelska insåg jag hur nästintill omöjligt det skulle bli att fråga någon om omprovstiderna, så jag bestämde att det var lika bra att bita ihop. När jag berättade för mina klasskamrater vart jag varit dagen innan såg dom först mycket medlidande ut innan dom utbrast; You look so thin~ I wanna be sick!! LOL.
I tisdags flyttade den bästa killen i huset ut. Det var tråkigt! Det var han och vi och en fransk kille till som jobbar på resturant och gillar gazette som brukade hänga i köket på kvällarna. Annars i huset bor det en jätte fin taiwanesisk tjej och hennes pojkvän, en amerikan som är jätte trevlig, en australiensisk kille som jag egentligen bara träffat en gång då han hade tagit något suspekt uppåtjack och sprang fram och tillbaka mellan balkongen och sitt rum och tjoade "TJABBA LABBA HEEEEY" som en galning efter att vi sagt att det var det svenska sättet att säga hej.
Det känns inte som att jag har varit här i fyra veckor! Det känns som att jag varit här både mycket längre och mycket kortare på samma gång. Jag har haft många sitta hemma och se på tv kvällar både ensam och med Iris, men sen har jag också haft många otroligt händelserika dagar. Vi hade dagarna i osaka och nagoya, dom episka dir en grey konserterna som jag aldrig kommer glömma, nyår i shibuya och heldagar i shinjuku och harajuku.
Imorgon ska jag till Ikebukuro med Maria från min klass. Det kommer bli jätte trevligt! Jag ska först åka till itabashi där hon bor och sen ska vi promenera tillsammas till Ikebukuro. Sen på kvällen ska vi ut med Iris och några av hennes kompisar.
Ibörjan var det jobbigaste här när jag kände som att jag inte riktigt hade nått eget liv här när alla i klassen åkte hem till sitt och Iris var ute med sina kompisar och jag inte kunde välja att vara ensam eller inte. Jag bara blev. Skönt att det går över snabbt. Alla i klassen är finast någonsin, både svenskarna och koreanerna och kineserna. (även om kineserna är lite svåra att konnekta med, det enda jag egentligen vet är att en av tjejerna är jätte kristen och den andra låter och ser ut som en kille men tydligen också är en tjej...) och vi har redan varit ute tillsammans en gång.
Jag ska installera msn igen så att jag kan ha mer kontakt med alla där hemma. Bilddagboken och facebook funkar ju bra men jag är lite dålig på att vara aktiv bara. Ska snart lägga upp fler bilder på bilddagboken bara, såfort Iris kommer hem och låser upp sin dörr så jag kan hämta min kamera! ;D
XOXO
Sara
Jag är fortfarande förälskad i den här staden och på sättet som den lever upp när solen går ner. Att jag kan gå omkring utan jacka eller vantar trots att det är slutet av januari, och att hur många tåg jag än råkar missa så går nästa om några minuter.
I onsdags blev jag och Iris sjuka som fan och fick turas om att springa på toaletten och kräkas hela natten. För mig blev det inte bättre förräns torsdagsmorgon och det känns fortfarande inte helt okej. Jag gick till skolan idag ändå, vi skulle ha ett prov och eftersom att lärarna inte snackar någon egnelska insåg jag hur nästintill omöjligt det skulle bli att fråga någon om omprovstiderna, så jag bestämde att det var lika bra att bita ihop. När jag berättade för mina klasskamrater vart jag varit dagen innan såg dom först mycket medlidande ut innan dom utbrast; You look so thin~ I wanna be sick!! LOL.
I tisdags flyttade den bästa killen i huset ut. Det var tråkigt! Det var han och vi och en fransk kille till som jobbar på resturant och gillar gazette som brukade hänga i köket på kvällarna. Annars i huset bor det en jätte fin taiwanesisk tjej och hennes pojkvän, en amerikan som är jätte trevlig, en australiensisk kille som jag egentligen bara träffat en gång då han hade tagit något suspekt uppåtjack och sprang fram och tillbaka mellan balkongen och sitt rum och tjoade "TJABBA LABBA HEEEEY" som en galning efter att vi sagt att det var det svenska sättet att säga hej.
Det känns inte som att jag har varit här i fyra veckor! Det känns som att jag varit här både mycket längre och mycket kortare på samma gång. Jag har haft många sitta hemma och se på tv kvällar både ensam och med Iris, men sen har jag också haft många otroligt händelserika dagar. Vi hade dagarna i osaka och nagoya, dom episka dir en grey konserterna som jag aldrig kommer glömma, nyår i shibuya och heldagar i shinjuku och harajuku.
Imorgon ska jag till Ikebukuro med Maria från min klass. Det kommer bli jätte trevligt! Jag ska först åka till itabashi där hon bor och sen ska vi promenera tillsammas till Ikebukuro. Sen på kvällen ska vi ut med Iris och några av hennes kompisar.
Ibörjan var det jobbigaste här när jag kände som att jag inte riktigt hade nått eget liv här när alla i klassen åkte hem till sitt och Iris var ute med sina kompisar och jag inte kunde välja att vara ensam eller inte. Jag bara blev. Skönt att det går över snabbt. Alla i klassen är finast någonsin, både svenskarna och koreanerna och kineserna. (även om kineserna är lite svåra att konnekta med, det enda jag egentligen vet är att en av tjejerna är jätte kristen och den andra låter och ser ut som en kille men tydligen också är en tjej...) och vi har redan varit ute tillsammans en gång.
Jag ska installera msn igen så att jag kan ha mer kontakt med alla där hemma. Bilddagboken och facebook funkar ju bra men jag är lite dålig på att vara aktiv bara. Ska snart lägga upp fler bilder på bilddagboken bara, såfort Iris kommer hem och låser upp sin dörr så jag kan hämta min kamera! ;D
XOXO
Sara
Kommentarer
Postat av: magge
Lol jag brukar gå och kolla din blogg hela tiden för att se om du uppdaterat. Och enda gången som jag inte gör det så har du gjort det xPP
Jag vill ha ett vardagsliv i nippon. För det vardagslivet skulle vara fem miljoner mer exotiskt än det här hemma D:
SÅ MORE ACTIVE borde du vara! Jag också kanske men jag menar jag har ju en anledning till att vara oaktiv. :P Allt du gör är hundra gånger mer intressant just nu! Det faktum att det är snöstorm i Umeå är inte särskilt spännande jämfört med Ikebukuro!
SAKNAR DIG!!<333
Trackback
